Warbussa

Satt och war-"åka buss", funkade sådär då jag inte kunde stanna bussen och surfa, det blir typ, "oj där var en oskyddad ah-pe, alt+tab, testar om jag kan surfa, det gick, ok, nu försvann den", så det var inte särskilt användbart, om man nu inte har något mail som ligger och hamrar på att få komma ut på nätet till sin recipient, men det har jag övergivit sedan länge att ha en mail-klient baserad på en dator, mycket bättre med webbgränssnitt då man inte behöver ha på sin mail-klient-dator för att se om man fått några nya mail. Jag kan bara tänka mig att mailklienter fungerar om man har en mail-server som hämtar hem sin post så man kan distribuera den inkommande över nätverket.
Jag kan meddela att de mesta jag hittade var runt 40 stycken ungefär vid berzeliigatan, jag hann iofs inte räkna de oskyddade, men det var säkert någon iaf. Den enda gången jag hann googla var ungefär vid sankt sigfridsplan, den apn hade inte ens dhcp att jag inte behövde köra dhcpcd-kommandot, annars skulle jag nog inte hunnit.
Kan passa på att tipsa lite om en NBT (next big thing) i musik då, gruppen/artisten kallar sig för "Detektivbyrån" och från vad jag har sett är de rätt mycket spelade i inde-electronica-kretsar, det är alltså inte en helt subjektiv kampanj detta.
Deras sound är än så länge helt instrumentalt och jag tror inte de planerar att ändra det, samtidigt som de låter som uppjazzad elektrifierad folkmusik, kan tänka mig att man kan utan problem framföra deras verk med analoga instrument såsom fiol, nyckelharpa osv.

Waxextras

Jag köpte två album av Muse för någon vecka sedan, de har tydligen blivit populära nu när de släppte sitt nya "black holes and revolution" har jag för mig att den heter, min favorit är nog fortfarande "Muscle Museum" ur albumet "Sbowbiz", speciellt om Soulwax har lagt några fingrar med i låten, det var förövrigt så jag upptäckte just Muse. Remix-gruppen har också andra namn, "2ManyDJs" och säkert fler, den består av bröderna Dewaele främst och två andra som inte är lika omnämnda.
När de kallar sig för Soulwax är de en vanlig grupp, med egna låtar och analoga instrument och som 2ManyDJs har de samplingar som instrument och snor andras låtar.

Såg nyss ett avsnitt av komediserien Extras med Richard Gervais, även om det första avsnittet av andra säsongen inte är slaget än humormängd sett så var det ett bra och roligt avsnitt.
Extras är lite likt The Office på det sättet att det är samma pinsamma situationer som uppstår samtidigt att vissa karaktärer är väldigt irriterande med sin dåliga självinsikt.
Alla som inte blivit smittade av den här serien uppmanar jag till att se den första säsongen, den borde finnas som DVD vid det här laget, samtidigt som det är en brittisk serie att det tar inte så lång tid att kolla igenom en säsong då det är 6 avsnitt som standardlängd.

En bild-sida

Igår satte jag mig ner och lärde mig lite databassaker igen, för att föra över mina bilder till just en databas, att jag kan ha kommentarer och titlar på dem, är lite torftigt om det står typ "Image 34".
Det uppkom lite problem med det, först och främst var jag tvungen att leta upp när bilden togs genom att jämföra web-bilden med mitt original-arkiv, det tog sin lilla stund, inget problem kanske, mest tidsödande, det andra problemet var att jag hade satt två databasrader för datum och tid istället för att använda datatypen DATETIME och bara ha en rad, jag hittade inte den typen, vilket gjorde att jag var tvungen att fixa en query som lade ihop datum och tid, gick sådär, fungerade på några bilder. Löste det genom ett enkelt php-skript som förde över datum och tid till just datumtid, efter det var det en barnlek att fixa datum-ordning på bilderna.
Sidan är inte särskilt klar så som den är nu, men den fungerar hjälpligt, har lite idéer kvar att implementera, såsom taggar, sökfunktion, rating, kommentarsmöjlighet.
Började lite senare att testa den senare idén, funkar bra i den mån att det går att kommentera på var enskild bild, det som inte är funktionellt är man kan skicka html, men det kan jag fixa i en handvändning genom att byta ut alla < mot &lt; och > &gt;. Ett annat problem med kommentarsfunktionen är att man kan ta bort andras kommentarer, om jag nu inte skulle kommenterat bort den raden nu då.

den nya bild-sidan
kommentarfunktionen

Tankar efter en dokumentär

Det är nog undermedvetet uttalat att man mår bäst av ett strukturerat repetitivt liv när det nästintill alltid går dokumentärer om konstnärers kaos-artade liv med alkohol och droger i mängder som bara de värsta missbrukarna kan mäta upp sig till; såg en dokumentär som tog den andra sidans parti när de pratade om den mentala sjukdomen att vara manodepressiv eller bipolär som det tydligen också kallas,(får ett batteri i mitt sinne när jag hör det ordet). Dokumentären hade som skildrare den eminenta Stephen Fry samtidigt som den centrala rollen handlade om samma Fry, med andra ord att han själv har stora problem med att vara bipolär; en mycket intressant historia i varje fall.
Själva sjukdomen har som symptom att sitt humör går väldigt mycket i vågor, lite som för de flesta under sin pubertet men mycket värre då vågorna har högre amplitud resulterandes för en stor del i självmord.
Det är givetvis tragiskt i sig, men de är under vågens topp väldigt maniska, kreativa och fler positiva drag vilket gör dem oftast till väldigt framgångsrika inom just kreativa yrken såsom artist/konstnär/forskare.
Det bringar frågor om en vanlig människa per definition har chans att bli populär i dessa yrken då man inte har det maniska draget som kraftigt förstärker de egenskaper som är uppskattade, ska man ta för givet att alla nu kända filosofer/matematiker/uppfinnare var bipolära, var da Vinci, Einstein, Pythagoras osv. det?
Om personen i fråga tagit sitt eget liv så kan man ju tro det iaf.
Kanske rentav den halvpåhittade personen jesus var sådan, han tog ju i princip sitt eget liv när han inte orkade gå ner från sitt kors,(det var aldrig några som vaktade de som hade korsfästs, utan antingen gick man ner själv eller så hjälpte kompisarna/familjen), man kan ju inte påstå att han var manisk då iaf, mest deprimerad, känner sig inte värd att leva och sådant tragiskt.

Det glöms, forskas, bearbetas, implementeras

Fick helt plötsligt lite fler fel på min laptop i förra veckan, eftersom jag inte hållt på med felsökning i en unix-struktur på några månader så hade lite information fastnat i långtidsminnet som jag är helt enkelt kass på att komma åt, det blev en massa tab-klickande av den orsaken då jag inte riktigt kom ihåg vilken inställningsfil man skulle pilla i. Det var också en sådan vital del som det trådlösa nätverket som hade fallerat under det stora psykiska trycket, att jag först och främst var tvungen att leta upp en konventionell ethernetsladd, jag tog den som jag tidigare haft som tvättlina. Internetåtkomst är a och o vid felsökning när man inte har stenkoll på de grejer som tappat sin funktion, man kan inte vara pressad till att kunna allt.

Jag fick löst problemet, genom att ta bort slumpmässigt valda filer och uppdatera lite andra saker.

Har förresten återupptäckt 65daysofstatic, högst experimentell musik, kraftfull, ibland analog med distade gitarrer och dylikt, lite mars volta, ibland blir de till en remix-grupp som fullständigt förstör musikens uppbyggnad och sprider ut dem helt vilt. Tidigare har jag bara lyssnat förbi dem under någon timme, gav dem inte så mycket örontid, gissar att jag hade många nya då att lyssna på, hann iaf se en dvd med dem under den tiden, och de verkar ju som drägg rent ut sagt.
Häromveckan, apropå återupptäckter, fann jag tillbaka till Kings of Convenience, antagligen tack vare The Whitest Boy Alive som jag någon månad tidigare lyssnat mycket på, att jag sen har Erlend Öye som artist med många låtar under sig på min mp3-spelare för tillfället kan nog också ha hjälpt till detta.
Smidighetskungarna har den minimalistiska ljudbilden som jag gillar samtidigt som väldigt hög sjunga-med-känsla i låtarna, genomtrevligt.

Jag kommer förövrigt befinna mig på Storan den 6e oktober för att se Binärpilot,SMK,Tor Bruce och några fler uppträda, biljetter att beställa finns hos pustervik om någon är lite sugen.

Hur mycket ska man kopiera?

Om någon säger "inget alls" så har den självklart fel, jag tror inte människan klarar av när allt är nytt, typ att "kyrkan" inte ville acceptera att jorden snurrar runt solen.
Jag vet en bok som tar upp detta fasansfulla, A Hitchhiker Guide to the Galaxy, där den ultimata terrormaskinen går ut på att placera personen som blir utsatt i proportion till universum, jag håller med, det är inte helt samma aspekt som jag snuddar vid, men det är mycket nytt i universum, nytt för oss det vill säga. Tyvärr fick vi, läsarna, inte berättat för oss konsekvenserna av denna manick när Zaphod blev utsatt.
Tillbaka till kopierandet, om man inte har en mycket rubbat sinne måste man alltid ha en koppling till en tidigare känd definition, hur svag den än må vara men ändå befintlig, man kan nästan alltid finna sig i att tänka "detta påminner mig om hur månen blir upplyst av solen" eller "jaha, det grundämnet har också en proton", mycket vanliga tankar i var mans liv, kvinnors också givetvis, när man upptäcker något nytt.
Detta ger oss också en bra möjlighet i att verifiera faktan som vi blir tillsagda eller visade, om den inte har någon tidigare grund i vårt huvud har den svårt att sätta sig som trovärdig information, "That makes no sense", "Religion", "Elvis? Dead?", "There is no spoon", och så vidare.
Samtidigt, baksidan av detta 2kronorsmynt, det skapar hål i inlärningsmetodiken, hela tiden måste det skapas nya definitioner och bevis, vissa är absurda där definitionen bevisar beviset och beviset bekräftar definitionen, ingen rot i något tidigare känt utan bara något man hittat på för att "förenkla" uträkningar. Jag klagar inte på i/j men det är ändå lite udda.

Kan meddela att jag nu bytt ut mitt tidigare horisontella läge mot en föredetta-stol, den ser ut som mina jeans efter att ha cyklat 2 mil varje dag, förslitningshål överallt, har också bytt ut teet utom räckhåll till dubbla kaffekoppar och en pyramid med äpplen, den onda laptopen är också utbytt mot den här fast innehållet är maffigt, mer om det om några rader. Apropå äpplena, införskaffade dem tidigare igår på det kära snabbköpet ica kvantum munkebäck , det var lite snålt utbud på de enda äpplena som är värda att kallas för äpplen, Granny Smith, vet inte om det var det som var orsaken eller inte, men de hade blandat de med någon icke-ICA-märkta äpplen, en blå liten val, texten granny och något nummer var istället för kvalitetsmärket. Kort och inte så gott så var äpplena, omogna.

Melanie, 1970tals starkt miljömedvetna singer-songwritern eller den mer populära termen "Hippie" som ofta liknas vid bob dylan, fick tag på en videoupptagning när hon spelade hos Ed Sullivan den fjärde oktober 1970, 20:35 ungefär, kan ju säga som så här, hon utrycker det som cocorosie utelämnar. Maffigt!

Sedan kan man ju fundera.

Tänk er bilden när man sitter ner i en skön fåtölj har en kopp te inom räckhåll på ett bord i lagom höjd, lite dunkel belysning, gärna förstärkt med några levande ljus, med en trevlig bok man kommit ungefär en tredjedel in i, man har introducerat alla viktiga karaktärer och de ska precis ner i sitt depp-träsk för att sedan komma upp starkare än någonsin några kapitel bort, visst verkar det mysigt?
Jag har inte alls så.
Jag ligger i min säng med nackspärr för att se datorskärmen samtidigt som jag dumt nog placerat min tekopp på en stol 2 meter bort, utom räckhåll, givetvis utan en god bok utan det är min nemesis laptopen som ligger här och förströr min tid åt mig, belysningen är om möjligt lite dunkel, men känslan försvinner när det är lysrör som lyser upp det dunkla, självklart är det inte sådär mysigt svalt utan det är svettigt, på grund av att jag gjorde te nyss och det är en långt-under-standarden-luft-konditionering här.

Det jag främst skulle få fram med detta är att även om man nu vill få folk till att lyssna på indie-tronica kan man inte annat än njuta av all den maffiga alternativa rockmusiken som finns, jag släpper lite namn:
Be Your Own PET, Louis XIV, The Dears, The Finals, Kill Hannah, Spoon, Feeder, Liars, The 88, Kashmir, Death From Above 1979, TV on the Radio, iLiKETRAiNS, Komakino, ¡Forward, Russia!, VAST, The Coral
Finns givetvis en massa mer men hur länge ska jag hålla på egentligen?
Visst jag kan hålla med om att det är några som man tveksamt kan kalla för alt.rock men det är ändå åt det hållet.

boomboom

Boom Boom Jungle is Massive is the Sound of the Police och all annan hiphop.
Jag kan nog inte säga att jag är en hiphoppare per definition, klär mig sällan i såpass stora kläder och bär ännu mer sällan så kallad bling bling, men jag kan ända säga att jag gillar genren.
Det finns ju faktiskt ingen annan genre som fungerar så bra på dansgolvet som just hiphop och dess närliggande genrer, om det skulle vara någon som skulle slå det så skulle det vara Ska eller Reagge med fart i, ojoj.
"Hemligheten" ligger i musikens basgång men inte bara där utan också texten som man kan skråla med i och får därmed en större upplevelse.
Självklart finns det mycket skräpig musik inom hiphopgenren, speciellt nyare, fast det är ett lite falskt påstående, det är ju bara den bra musiken som överlevt.
Om vi istället tar en annan superb genre inom musiken, typ elektronisk indie, den kan man mycket sällan dansa till, vilket är en stor uppenbar svaghet till att sälla ålyssnare, den musiken kan man bara njuta av, fram tills någon bevisar motsatsen då.
Det kommer väl bara dröja något halvår innan någon lanserar elektro-vals eller något i den stilen.
Vals med "The Robot" inbyggt i sig.
Som jag sa är musik man mest bara kan digga utan att utrycka det mer än med huvudnickningar svårt att introducera ovana lyssnare till.
Man får ta och ha en uttänkt strategi till att vänja lyssnaren, först ta reda på personens favoritgenre och leta upp en elektroniska varianten, vissa är enklare än andra.

hårdrock och liknande, Machinae Supremacy, dödsmetall-tv-spelsmusik typ

en samlingsgenre som man kan kalla "tjejröster" eller "female voices" är enkel, då är det bara att rekommendera roisin murphy för att sedan gå över helt till moloko.

en rockare är lite lurigare, Scissor Sisters kan man mjuka upp lite med, inte så jätteelektroniskt med snuddar ändå, man också gå raskt över till The Fiery Furnaces, det är lite av en chansning men kan fungera. En lite vildare gissning är att gå över till elektroclash fast då måste personen ha viss humor då det sjungs om porr i den genren mest, typ Peaches, Avenue D osv.

Punkmusik då, det är ju elektroclash som jag nämde precis som gäller, kan också ta och introducera Le Tigre först.

Jazz och dylikt är rätt enkel också då det finns många sådana elektroniska, kallas nog för nu-jazz eller neo-jazz, har inte riktigt koll på den genren riktigt. Borde också fungera med Lounge-musik, inte så elektronisk men fortfarande good shit.

Tango borde väl höra till jazz egentligen, men det finns ett såpass bra grupp till den genren så jag var tvungen att separera den, kallas för Gotan Project, Gotan är en ordförvrängning av tango,
hoho, vad humoristiskt..

Popmusiklyssnarna har jag ingen lösning på, de är väldigt sällan intresserade av musik ändå, så jag struntar i dem. Vet bara en medveten poplyssnare, och hon är extrem.

De som lyssnar på trance och techno vet jag inte heller vad jag ska göra av, de får helt enkelt sansa sig lite, lyssna på Slagsmålsklubben eller Binärpilot sedan slappna av och le.

Kom gärna med fler förslag hur man kan locka andra till en annan musikgenre, har en kompis som försöker få mig till att bli hårdrockare, men hon har inte lyckats så bra än.