Utan tyngden av att hela tiden vara tvingad till att sova en sisådär en tredjedel av sin tid är det sagt att sinnet blir galet, kan inte skilja på sin och andra människors perspektiv. Det närmaste man kan likna det vid är när man tar en sovmorgon, eller vaknar långsamt, tror sig gå upp och äta frukost gå till sin arbetsplats, till man stöter på något som stör den verkligheten man upplever, en konversation som går fel, man försöker tänka sig tillbaka i drömmen och då spolas man tillbaka från en början lika snabbt som att spola tillbaka en dvd-film. Det är då man analyserar sin besvikelse av tröttnaden som man får av att upprepa det man redan gjort i sin dröm, försöker intala sig själv en kort stund att det är egentligen tvärtom, att man dagdrömt på arbetsplatsen.
Som att träffa ett berg.
0 Kommentarer:
Post a Comment
^^ Tillbaka